fredag, januari 29, 2010

Just do it!


Snart är det dags. Massor av tankar skakas som en cocktail i mitt huvud till shaker. Spänning. Glädje. Förväntan. Nervositet. Möten. Människor. Inspiration. Vänner. Återseenden. Nätverk. Kläder. Färg. Etc Etc.

Rock Victorious- Nike 2010 here I come!

torsdag, januari 28, 2010

Gårdagens pass för lyssning!


Ni som inte var med igår.. så här lät det och kommer låta i 3 veckor till på 75 min klassen på onsdagarna i februari. Klassen rymmer bl.a. kanske världens bästa pop-låt genom tiderna, Crystal, med New Order. Även Depecharna fick vara med på ett- eller två- hörn.

Det spelas för lite pop(!)- det kommer bli mer av den varan:)

Och ni som var med igår- bra hojat! ;)

onsdag, januari 27, 2010

Onödigt vetande


1. Jag vaknade med en kramp utan dess like i vänster vad imorse. Vätskebrist eller drömmar om balett- det är frågan. Stretch innan man är vaken är sådär. Ai.

2. När man ska skicka en länk på facebook följer en ord-verifikation. Ibland står det ganska roliga saker. Eller tråkiga. Bestäm själv:)

Det går bra nu!


Ja, det gör det. Men jag tänker inte på mig själv utan på mina fantastiska samarbetspartners jag har förmånen att få inspireras och samarbeta med.

Monika och Johannas( MoJo) koncept är något det sorlas ordentligt om just nu. Två nya yoga-koncept står på agendan och spana in deras läckra och roliga affisch. Även deras logga är snyggare än det mesta i fitnessbranschen. Lycka till! Det blir en given succé:)


Premiär kräver en värdig dresscode:)


Snygga logos!

Även min samarbetsparner Mattias Reck har vind i seglen och är numera inte bara Vätternrundans coach utan också mannen bakom Sveriges bästa cykel-lags träningsprogram, Team CykelCity.

Lycka till till Mattias och teamet!

Redo


Igår blev det finala genrepet av Nike-klassen. Två helt olika publiker har fått höra den och gensvaret har varit fint. Några tankvärda åsikter har anammats. Tack för dessa!

En sista pet-i-pet-editering kommer göras sen får det vara nog. Nu är det bara ladda mentalt och hoppas allt funkar i Sthlm. Tvi tvi tvi:) och ta i trä.

Tröskelpuls

Bästa Landala-cyklister..

Jag pratar ofta om lite olika pulstermer på passen. Det är främst tre termer som man bör känna till. Vilopulsen som man mäter då kroppen befinner sig i absolut vila och som man gärna tar precis när man har vaknat. Vilopulsen kan påverkas genom konditionsträning och resultatet leder till att den sjunker då hjärtat blir starkare och ökar i volym. Hjärtat klarar helt enkelt pumpa en större mängd blod.
Maxpulsen är den siffran som vi använder oss av då vi tränar på pulspassen. Maxpulsen är den puls ditt hjärta maximalt kan slå vid maximal belastning. Maxpulsen är genetiskt betingad och kan inte påverkas nämnvärt på kort sikt. Den kan däremot påverkas på längre sikt men då åsyftas år eller decennier. Maxpulsen brukar skilja sig lite åt beroende på aktivitet och därför säger man att den är grenspecifik.
Maxpulsen är utgångspunkten för att vi ska kunna kalibrera oss rätt i pulssystemet på anläggningen så träningen sker i rätt pulszon. Maxpulsen kan man ta fram via ett maxpulstest eller med hjälp av en formel, 230-ålder. Maxpulstest är att föredraga om man vill hamna rätt.

Tröskelpuls också ett begrepp som är jag nämner på passen och som står på baksidan av träningsupplägget som finns i cykelsalen. det har kommit lite frågor om begrepper så jag hoppas jag förklarar det nu!
Namnet i sig förklarar faktiskt lite vad termen handlar om. Det är alltså tröskeln eller gränsen då kroppen går från aerob träning till anaerob. När man befinner sig över tröskeln upplever man träningen som mycket tung, kraftigt ansträngd och andningen känns flåsig då den går på högvarv. Ju tyngre man tränar desto mer får kroppen jobba för att försöka transportera bort mjölksyra. En mindre mängd laktat klarar kroppen av att hantera men när ansträngningen går emot och över mot tröskeln blir man snabbt trött. Benen kan upplevas tunga( nästan smärtfullt) och beroende hur vältränad man kan man befinna sig ovanför tröskeln x antal minuter.

Bilden är hämtad av Mattias Reck på testförtaget Balansera och visar tydligt tröskeln då kurvan blir brantare vid den andra lutningen (Borg 15/3-4mmol laktat/l blod

Mjölksyratröskeln ligger någonstans mellan 80-90%MP beroende på din konditionsstatus. Är man osäker så försök att känna efter lite extra i det nämnda intervallet och läs av vid vilken siffra just din träning förändras från att vara ansträngd till mycket ansträngd.



Tröskelpulsen är precis som vilopulsen påverkbar och med variationsrik träning kan man höja tröskeln. Vill man ha ett exakt värde på sin tröskel kan man göra det på speciella testföretag som med ett litet stick i fingret under din träning kan mäta hur mycket mjölksyra/laktat du har i blodet. Träning på tröskeln förbättrar din kondtion och elitidrottare tränar många pass över sin tröskel för att vänja kroppen vid en hög halt mjölksyra.

Läs mer om puls och BORG-skalan som anger ansträngingsnivån.

tisdag, januari 26, 2010

Tour of the Universe


En bild säger mer än 1000 ord sägs det. Därför tänkte jag låta videorna och bilderna nedan berätta om gårdagen. Dave Gahan, Martin L. Gore och Andrew Fletcher var i högform. Underbart, lugna spår blandat med tungt ös och lycka lycka lycka! Full poäng!

Nitzer Ebb värmde upp Malmö Arena

Depeche on stage

video video

måndag, januari 25, 2010

Award


Det går en award-vals på nätet bland träningsbloggarna. Jessica har vänlig att nominera min blog. Kriterierna ser ut enligt nedan. Jag håller ju mig ganska opersonlig på bloggen eftersom den egentligen inte handlar om mig i huvudsak. Men jag kan väl göra ett undantag och bjuda några fakta, s.k. mycket onödigt( läs intressant) vetande.

1. Kopiera awarden på sin blogg
2. Länka till personen som gett dig awarden
3. Berätta 7 intressanta fakta om dig själv!
4. Välj ut 7 andra bloggar du vill ge awarden till
5. Länka till deras bloggar & kommentera hos dem att de har en Award att hämta!

1. Jag är 174,5 cm lång. Passet säger 174 cm. Jag säger 175.
2. Jag drömmer dagligen om att ha plats för ett Rhodes-piano i min lägenhet och vara jazzpianist av rang. Jag får aldrig nog av Esbjörn Svensson Trios skivor.
3. Min inredningsfetisch är lampor, helst från italienska flos eller holländska moooi.
4. Just nu surfar jag på en buss. Inte på taket på den utan i den, på nätet. Bus4you är en höjdare. Rekommenderas!
5. Jag tröttnar aldrig på kryddblandningen gremolata; citron, vitlök samt persilja.
6. Jag känner mig ibland ganska malplacerad i fitnessbranschen och känner en betydligt större samhörighet med idrottsrörelsen.
7. Triathlontankar. Jag älskar vatten och att simma i det. Jag tycker verkligen om farten och vinden i ansiktet från landsvägscykeln. Jag uppskattar verkligen löpningen efter den är genomförd. Men aldrig under tiden.

Jag vill nominera:

söndag, januari 24, 2010

Nio nya instruktörer!


Tiden går fort när man har roligt. Helgen är ett exempel på detta, den bara försvann i en blinkning. Tillsammans med min fantastiska kollega Linda har jag haft nöjet att få spendera helgen tillsammans med nio färgstarka kursdeltagare som från och med idag nu kan kalla sig spinninginstruktörer. Bra jobbat gänget! Utbildningen var förlagd på fina Gymnasium Sisjön. Det har varit många skratt, livliga och intressanta diskussioner och härliga stunder i både teorisalen samt i spinningstudion. Jag fick också möjlighet att genrepa mitt Nike-pass för första gången och det känns bra. Det är nu precis en vecka kvar till den stora föreställningen.

Linda och jag vill å InCycle´s vägnar tacka för en underbart rolig helg!

Lycka till med era pass framöver!

9 underbara nyexaminerade instruktörer!

fredag, januari 22, 2010

Depeche Måndag


Jag har nästan glömt bort att jag på måndag befinner mig på Malmö Arena tillsammans med goda vänner samt Depeche Mode. De spelar även i Göteborg på söndag men det fick bli Malmö för min del. De kommer nog bli lite mer DM på passen efter detta:)

Black shaders..

Aldrig ensam


I efterhand blev p3-guldgalan ett ämne för taskig jämlikhet då den manliga dominansen var snudd på total. Bortser man från det så var det en riktig ljuspunkt på galan. Ett av framträdanden gjordes av den för mig ganska okända artisten Jonathan Johansson. Framträdandet gick rakt in i mitt musikaliska och även visuella hjärta. Snygg inramning på scen och fiffigt med killen som dämpar flygelsträngarna likt en bilmek liggandes på rygg. Spela om och om igen.

torsdag, januari 21, 2010

Äntligen!


Äntligen! Ja, så känns det, med samma entusiasm som Gert Fylking brukar skrika ut det när akademins dörrar öppnas kl trederton. Min Nike-klass, ReCharge, är klar!
Just nu känns det som denna klass har sugit mer energi ur mig än givit mig. Det är dags att ladda istället. Lyssna in mig. Ta in den. Andas den. Testköra den. Jag vet inte hur känslan för att hålla ett sommarpratarprogram i p1 är men jag förställer mig att det är något liknande.
Jag har 60 min på mig att försöka ge en glimt av mitt instruktörs-jag och ge ett smakprov på musik som får mig att prestera, presentera min träningsfilosofi och försöka inspirera. Allt detta inför en publik som är grymma på att göra samma sak. Det är spännande, pirrigt och kul. Blandade känslor men in a good way.


Jag har inte rakt ut sagt vad min klass handlar om men jag kan väl i alla fall säga att det handlar om intervaller. Det har inneburit ett ganska långt och hårslitande jobb framför mixmeister fram och tillbaka sedan någon gång i höstas. Jag har börjat. Slutat. Gjort om. Struntat i skrället till klass ett tag. Tänkt till. Tänkt om. Ändrat. Ändrat tillbaka. Funderat, som professor Baltazar. Sen plötsligt bara föll det på plats. Men det tog tid.
Jag vill ju gärna köra alla sträckor "on beat", alltså kadensen till takten. Det svåra är då att få ett beat på 130 gifta sig med ett på 95. Ibland får man till det. Ibland blir det som att salta ett kokt ägg med sockerströaren. Inte bra. Men nu har jag lyckats använda saltkaret hela vägen. Det känns bra och nu är det i alla fall allt gjort. Yes!


Jag kommer köra klassen 2 ggr innan det är dags för presentation på NIKE i Stockholm. Ena gången bli i helgen för 9 blivande cykelinstruktörer med snar InCycle-licens i helgen. Andra gången blir på tisdag kl 17.30-18.30( klassen är 60 min!) på SATS Landala. Så.. kära SATS Göteborg medlemmar.. Välkomna!

Just do it!


tisdag, januari 19, 2010

Fantastic four


Missa inte nya numret av Fantastic Four!


Skojar bara;) Detta är flyern för funktionell turné med Monika, Magnus, Musse och Usama. Läs mer på Monikas blog. Bakom den snygga flyern ligger Jessica.


Nothing about anything about nothing


En liten blogtystnad. Nu är den i alla fall bruten med ett kort inlägg. Den gångna helgen spenderades i ett iiskallt Åre tillsammans med närmsta familjen. Det blev utförsåkning, längdåkning och scooterfärd med öringsfiske. Underbara dagar helt enkelt.
Nu ny vecka och imorgon årets första 75 min klass. Klassen är helt nygjord och jag hoppas den ska uppskattas. Som ni märkt är det mycket folk på klasserna nu och jag vill för er egen skull be er boka i tid så ni får plats!
I helgen håller jag och Linda vår första utbildning för InCycle på egna ben, utan Monika. Spännande, lite pirrigt och väldigt kul!

tisdag, januari 12, 2010

Nu rullar vi


Igår blev en liten smygstart på träningsupplägget för vårterminen 2010. Idag tar vi det stora avstampet för programmet. Schemat finns i tryckt version och kan hämtas i cykelsalen. Jag kommer gå in närmre på varje månads tema. Januari är tänkt som en uppstart för er som har tagit lite paus från träningen och vi kommer främst att jobba med uthållighet och styrka på cykeln. Välkomna!

Fäst på kylskåpet!

På onsdag befinner jag mig på väg till Åre så då kommer Jim P att ta hand om er. Nästa tisdag den 19:e kommer min klass utgå för en karaokespinning av Hanna, Ampi och Karl. Ni kan köra allt från 30, 60, 90 till 90 min! Anmäl er via hemsidan!

måndag, januari 11, 2010

Bad vision


Det görs studier på motion med massa olika infallsvinklar. Oavsett hur urvalsgruppen ser ut så leder det alltid till att man mår bättre av motion. Så enkelt är det faktiskt. Nu har det gjort en studie på de som inte motionerar alls.

Rapport från tv-soffan;)

Guts and glory


Jag har nyligen läst tidningar och via tv sett mycket om freerideåkaren Jon Olsson som numera är också aktuell för alpina grenar i landslagssammanhang. Han dyker liksom upp i min värld hela tiden utan att jag egentligen läser så mycket om skidåkning. Att Jon har guts och kontroll på skidorna i långa, höga och loopade hopp i skidbackarna är inte någon nyhet. Men, efter att ha sett lite av Vinterstudion i helgen så berättade André Pops i samtal med biomekanikprofessorn Rolf Wirhed att Jon har börjat tänka i helt nya banor i fartgrenar som super-G och störtlopp.


På raksträckorna i just fartgrenarna har han intagit en ganska udda position på skidorna. Istället för att luta framåt ihopkrupen i traditionell störtloppssposition har han haft stavarna helt bakom kroppen för att inta maximal aero-position. Droppformen är den absolut mest fördelaktiga aeropositionen så ju mer droppe man är desto snabbare har man möjlighet att köra.

Övriga alpinister har till en början skrattat åt positionen som tydligen ser lite lustig ut men nu har det visat sig att tiderna blir bättre.. En ny Boklöv om än kanske i lite hetare förpackning? Oavsett om det kommer anammas gillar jag attityden, att åka mot den traditionella luftströmmen, kräver lite guts.

Update: Det kan ha varit Jons bror Hans Olsson som åkte enligt ovan. Eller båda. Det här blev ju ett riktigt lyckat inlägg till slut :/ Haha..

Supernatural


Jag är en sucker för gamla klipp på youtube. Där finns låtar man har hört på vinyl från pre-digital-eran som man nu kan få se hur det såg ut på tiden det begav sig. Allt var kanske inte bättre förr ( mycket var det..)men vissa grejer var betydligt mer äkta och genuina. Idolproduktionerna kan slänga sig i väggen. Så här ska det se ut. Yeah.

söndag, januari 10, 2010

Värme och puls


Egentligen stod det 18 km distanslöpning i kalender men eftersom fötterna, speciellt vänsterfoten, värkte var det inte genomförbart. Det gick helt enkelt inte. Dessutom har det idag i Göteborg varit tokrått och kallt så då lät inomhusträning som ett mycket trevligt alternativ. Lyckligtvis kunde det ändå bli ett längre pass, tanken var att köra lite lågintensivt men den planen sprack ganska snabbt.

Idag hade Triathlon Väst en 2-timmars träning i spinningsalen på Gymnasium Sisjön. Klassen leddes av den meriterade triathleten Lars Rosencrantz. Lars har varit i gamet som spinninginstruktör länge tillbaka och gjorde i fjol en stark insats då han vann Svenska Triathlon cupen H35. Detta hade min vän Anette snappat upp så vi satte upp på träningen.

Det var som sagt tänkt att vara ett lågintensivt pass men energin i salen ville något annat. Det blev det motsatta- högintensivt och varmt. Musiken skulle gå under rocktema men det gjordes lite musikaliska utflykter emellanåt. Ös kan man i alla falla sammanfatta som den gemensamma nämnaren.


Jag hade packat väskan med träningsgrejer redan igår men naturligtvis lagt i fel tröja så det blev 2 timmar i bomulls-t-shirt vilket inte var helt lyckat. Svetten dröp och energin i salen var påtaglig, en bra blandning av Gymnasister och triathleter.

Jag tänkte också på detta med tanke på det inlägget som Sara gjorde igår. Pulsen är ett bra feedbackverktyg på träningen men kan ibland vara missvisande. Detta var dagens pass ett strålande exempel på. Värme påverkar hjärtat att slå mer för att kyla kroppen och pulsen drar iväg uppåt. Jag skulle nästan tippa att jag låg 5% över mina ordinarie värden. Känslan i kroppen stämde alltså inte med pulsen- jag låg bitvis i 7-8 minuter på 93-94%MP vilket är betydligt högre än vad jag brukar ligga. Till slut gick jag mer på känslan och försökte ligga runt min tröskel runt 88%MP fast klockan visade 92%MP. Det är alltid bra att ha BORG-skalan i ryggen!

Tack till Lars för en fin klass!

lördag, januari 09, 2010

Via Dolorosa


Dags att prata lite träningsreligion igen. Löpningen, ett viktigt hörn i den gyldene triathlontriangeln( de andra cykling resp. simning), står på dagens agenda. Det är kanske också det mest populära träningshörnet bland bloggvärlden och det ämne som det jag själv läser mest om. Det är kul att läsa som löpningen beskrivs, i vackra och precisa ord, smittsam läsning som frestar till träning. Jag blir nästan lite avundsjuk när jag läser Therese eller Monikas meditativa löpupplevelser. Jag har visserligen fått den känslan i simningen men i löpningen är det många pass kvar. Jag vet att det går men resan dit är dessvärre inte så skön och inbjudande i ärlighetens namn. Nej, nu känns det mest tungt och slitigt för att uttrycka sig korrekt och högst sanningsenligt.

Triangel av något frusna fingrar

Idag upplevdes faktiskt en Via Dolorosa light, den så kallade smärtans väg, då Jesus får släpa sitt kors på väg till sin egen korsfästning.
Jag hade inget kors med mig men däremot två fotinlägg som de 2 första kilometerna gillade mina fötter. Det började bra. Men sen kom ganska värken smygande och smärtan i hålfoten tog över löpningen. Det är väl inte så konstigt att fötterna blir förvirrade när jag har sprungit plattfotad i dryga 33 år. Det var dock inte skönt och samarbetet mellan inläggen och fötterna fungerade inte som jag ville.
Smärtan var dessutom mobil och flyttades från hålfoten till ytterdelen av foten, sedan mot hälen och till sist gjorde det ont praktiskt taget i hela foten. Väl hemma har jag en ganska ordentlig blåsa i hålfoten på båda fötterna men tröttheten i fotbladet försvann så fort skorna åkte av.

Jag visste att det skulle bli såhär och det lär fortsätta ett tag till, det är bara att bita ihop med andra ord. Den enda lättnaden kom i nedförslöporna då jag kände en viss avlastning. Pulsen låg på tok för högt genom passet men jag plågade mig i genom 12 km på ren tjurskallighet för att tvinga fötterna att vänja sig. I huvudet hade jag den där Jalas-reklam där "fötterna demostrerar, fötterna har fått nog"... Jag såg tio tår på barrikaderna framför mig.
- Jaja, demostrera ni, jag kör över er, utan hänsyn, tänkte jag


I övrigt var vädret helt underbart, soligt, kallt och friskt som i en vicks-reklam. Många promenerande var ute längs isiga gångbanor som lyste gult i lågt solljus i Slottskogen. Det var lite roligt att se alla pappor som visade(Läs: kanske roligare att åka själv.) deras barn hur en pulka ska köras.
Jag är verkligen nöjd med min löpjacka från Salomon( typ liknande modell som ovan) som ventilerar bra och håller värmen. iPoden var laddad och mot slutet hjälpte fantastiska Ane Brun mig hemåt med denna smått beroendeframkallande remixen( som kommer höras på passet på tisdag:) ) Ha en trevlig helg!

fredag, januari 08, 2010

Reespect...

... för denna damen!

SATS reklam

Såhär ser SATS TV-reklam ut som rullar på diverse TV-kanaler för tillfället. Se även smakprovet på NIKE Dynamic Training som kommer in på schemat som en eventklass så småmingom. Färgglatt som en iPod-reklam. iLike.



Tri is the magic number


Gillar man heta snabba triathlonhojar, och rätt heta snubbar dessutom, kan man alltid spana in denna länken.

Grönt är skönt- Scott Plasma 2 likaså

torsdag, januari 07, 2010

Träningstrender a la America


I USA publicerar "The American council on exercise" varje år en lista över de tio hetaste trenderna inom träning och hälsa enligt landets träningsgurus, experter och personliga tränare. Såhär ser listan ut för 2010:

1. Att träna på träningsläger (boot camp).
2. Budgetträning.
3. Specialklasser som rockspinning, body pump och afrikansk dans med flera.
4. Tillbaka till grunderna – mindre avancerad träning.
5. Cirkelträning.
6. Kettlebells, rysk gjutjärnsvikt som liknar en kanonkula med ett handtag.
7. 50-talisterna blir mer fysiskt aktiva.
8. Teknologisk fitness, exempelvis Nintendo Wii.
9. Organiserade tillställningar genom klubbar eller idrottslag.
10. Variation.


Update!

En vaken läsare gav den korrekta länken till artikeln som mitt inlägg byggde på. Översättningen var inte den bästa ( inte gjord av mig!) så läs er till listan själva, här.

onsdag, januari 06, 2010

Återfallsförbrytare?


Jag visade för ett tag sedan att tidningarna Kadens och svenska Runners World hade samma artiklel om mjölksyra. En av anledningarna till att jag köpte kadens så var att läsa om omslagspojken på magazinet, Nicklas Axelsson. Jag tyckte det var ganska kontroversiellt att sätta en dopingdömd cyklist frontpage. Jag läste reportaget och Roberto Vaccis ledare och det fick mig att tänka till. Det var ett långt ganska oglamoröst levnadsöde som Nicklas hade levt och jag fick en bättre bild av vilken press man har som proffscyklist. Hans kärlek till cyklingen genomsyrade reportaget samt att han i år skulle göra sitt sista år som proffscyklist efter dopinghärvan. Med andra ord så ändrade jag uppfattning, det kändes rättvist att NA fick förklara sig.


Nu läste jag precis att han 8 år senare har lämnat ett positivt dopingprov igen( AftBl, SvD, DN). Det känns som man blir lurad och jag tror fortfarande samma nummer av kadens står på hyllorna i affärerna. Taskig timing får man säga och är det sant blir det förmodligen livstids avstängning. Tråkigt och man ska givetvis vänta ut en fullständing utredningen innan man dömer honom. Men just nu känns det som skrevs i kadens inte så trovärdigt. Tyvärr.

tisdag, januari 05, 2010

Kickar


"They call it a kick" säger StigHelmer i Sällskapsresan 2. Detta är vad jag kallar en kick, både i vattnet och för sinnet. Kolla in amplituden från knät till vristen- offensivt! Gillar man simning kan man se klippet om och om igen. Natalie Coughlin är en av världens mest framgångsrika simmerskor. Gör man inte det kan man ju surfa in på en modeblog och kolla på halsdukar. Eller nåt. ;)

Underkläder


Ja, det är inte lika spännande som rubriken låter. Jag var återigen på Löp och Skokliniken idag för slipning av min ortopediska inlägg i löpskorna. Det tog ca 20 minuter för utsvarvning och detta följdes av utprovning av skor. Det handlade mest två skor, båda från Asics. Till sist landade det på ett par Asics GT 2150 men tyvärr fanns den bara i svart vilka inte såg så roliga ut. Det fick bli till att vänta en vecka till för leverans i färgen nedan. Sedan får vi se hur det känns att springa med inläggen, lite ovana och eventuell skav är förvarningen.

Två styck innersulor för 1800 kr- som hittat.


Nu ska det ut och kutas:)

måndag, januari 04, 2010

Zatan Slatan


FC Barcelona använder sig av Activios pulsutrustning för att analysera hjärtslag och fysik på spelarna. Nedan ser ni ett bekant ansikte. Ganska hyfsad mage får man tillägga.

Träningsreligion


Resuméerna över träningsåret 2009 smattrar av som smällare på 12-slaget på nyårsnatten, både i blogvärlden och på de digitala träningsdagboksforumen som t.ex. funbeat. Det listas träningsupplevelser, mjuka fakta mixas med råa sifferdata. Känslan när klassikern är genomförd ställs mot träningsminuter och andra antal pressade kilo i bänk. Det är imponerande och inspirerande läsning. Det tränas utav tusan i landet. Det ger även ett visst mått av ifårgasättande av sitt eget tränande. Tränar jag rätt? Äter jag rätt? Tränar jag tillräckligt mycket? Optimera?

Träningstipsen och rönen fullkomligt öser in från alla håll och kanter. Studier från vetenskapliga tidskrifter, tidningar, tv, siter på nätet, blogupplevelser och gamla idrottstips blandas i huvudet till ett virrvarr. Hur ska man finna sitt rättesnöre i denna djungel av information. Vad ska man tro på? Inte konsigt att man inte vet vilket ben man ska stå på. Detta har uppgett till min egen träningsreligion i hopp att finna rätt träningstro tro baserat på tre trianglar. Halleluja.

Kristendomen bygger på den heliga treeningheten; gud, sonen och den heliga anden. Precis likadant är det för träningen, det heliga talet är tre, allt kan skalas ned i ytterligare trianglar. Glöm korset för en stund, det är alltså trianglar som gäller. Det gäller också att skapa balans i varje triangel, men det måste inte betyda att ett hörn väger exakt lika mot ett annat. Jämvikten av de tre hörnen ska bli en helhet, det är regeln. Balans är detsamma som att bli frälst:)
Har träningen inte gått så som du har önskat får du flytta jämvikten i triangeln. Börja tänk triss. Plötsligt hände det.

Träningsreligionens 3 gyldene trianglar

Hel(ig)heten

Den första triangeln handlar om balansen i stort. Jag har själv två hörnstenar jag måste jobba hårdare på, kosten och vilan.
Träning: Jag tränar vanligtvis ganska många pass och det bär mycket sällan emot att träna. När jag tränat lite handlar det om 2-3 pass i veckan. Det blir mestadels konditionsbaserade pass men på senare tid har jag försökt få in mer styrka. Frågan är om de är är kvalitét på alla passen- eller svaret är enkelt- nej, det är det inte. Det är för lite variation. Så träningshörnstenen får ge plats åt mer kvalitét och fokus. Nyckeln heter planering och dokumentation.
Kost: Kosthörnet är det som fluktuerar mest, från att vara veckovis fundamentalist till att fullständigt balla ur och sitta i knät på gottegrisdjävulen. Jag vet att sambandet med vilohörnet spelar roll, är jag trött så sjunker blodsockret och det nallas i kakburken som kompensation för detta. Jag tror jag börjat hitta en bättre balans i kosten och framförallt har medvetenheten ökat.
Vila: Vilohörnet är förmodligen den mest försakade hörnstenen. Jag tränar hellre lugnt och lågintensivt än inte alls, frågan om det är bra. Hinner kroppen absosbera träningen? Efter att ha simmat 10 pass vecka som tonåring är det svårt att låta dagar passera utan att det ska tränas alls. Nu ska jag däremot försöka vila effektivare under passen och om man ska ge kroppen en ärlig chans att hålla livet i genom så får jag nog öva lite mer på att försöka hålla 2 träningsfria dagar i veckan. Alternativt köra rörlighetsträning såsom yoga eller massage som substitut.

Tränigheten
Hur ska jag då träna för att bli bättre, främst som triathlet, d.v.s. bli snabbare, starkare och må bättre under genomförandet?
Kondition: Jag gillar träna konditionsrelaterat. Det är liksom det som känns mest drivande och den del då hjärnan kopplas bort för att bara åka med. Just nu är det löpning i fokus. Jag jobbar ju ganska hårt och medvetet med att periodisera spinningpass men lever jag som jag lär? Nja, det blir ganska mycket snabbdistans och ofta samma distanser. Det går att förbättra, variera mer. Planera, dokumentera, samma issue som träningen ovan.
Styrka: Jag har betat av ganska många pumppass genom åren. Numera blir det inte så mycket pump utan mer vanlig styrketräning i gymmet. Jag är inte så road av det, inte just när det pågår. Jag kör all styrka på andra gym än på Landala, mest för att inte stanna upp och snacka med medlemmar stup i kvarten. Jag tränar tyvärr mest det jag gillar köra, axlar, arm och ben. Mage och rygg får dessvärre för lite pass, jag måste bli bättre på det.
Rörlighet: Jag tränar ingen rörlighet. Inget alls. Med andra ord är det väldigt enkelt att förbättra problemet. Detta är något jag måste börja med och som jag längtar efter att komma igång med. Nu är det nytt år, det får bli mitt mål, yoga, bodybalance eller flow.

Matigheten
Kostcirkeln har blivit triginomitri istället. Vissa dieter som t.ex. isodieten förespråkar ganska lika delar av alla. Det är just sammansättningen som är vägledande och kolhydraterna ses numera som den stora fetmaboven.
Protein: En nödvänlig byggsten för muskler, behövs för att öka i muskelmassa samt efter hård träning då man bryter ned muskler. Förra nyårslöftet var att äta mer fisk vilket jag också gjort. Ännu mera fisk, gärna fet och inte rödlistad.
Kolhydrater: För min del blir det färre och färre kolhydrater. Jag äter numera sällan bröd och gör jag det köps det från det lokala bageriet på torget. E-nummer debatten har säkert påverkat en del men framförallt så blir magen mycket lugnare. Likaså blir det väldigt sällan pasta, ris och potatis. Grönsaker har fått bli substitut.
Fett: Jag har aldrig varit rädd för fett. Jag har dock köpt fettsnålare produkter som grädde, smör och mjölk innan. Det gör jag inte längre, jag försöker köpa så naturligt som möjligt. Fett mättar och är nödvänligt för kroppen. Det kräver dock att man drar ner på kolhydraterna för annars lägger jag på vikt. Jag tittar ganska mycket på de LCHF-bloggar som finns men kan inte säga att jag anammar denna stil som tyvärr åsidosätter motion för att bara sikta in sig på att minska i vikt.

Amen.

Hur ser din träningsreligion ut?

Tack tack!


Alla anställda på SATS fick en liten julklapp i form av en resenecessär. Det blev en perfekt lite väska att rymma sim-kitet i, några badbrallor, ett par goggles och dry-toweln. Tack tack. En annan sak som jag fick reda strax efter jul på är att jag har fått vår anläggnings sponsorskap av Nike. Varje SATS-anläggning får utse en person som ska förses med extra kläder. Jag skickade in en ansökan och tydligen gick den hem. Tack tack för andra gången. Jag har nyss varit och printat några ex av vårens periodiserad schema på Landala men tyvärr saknades färgpatroner i skrivaren. Schemat kommer finnas tillgänglig fr.o.m. imorgon!
Vi har en ordentlig kickoff på SATS Landala idag och dessutom rea i Nike-shoppen. Fullt ös på det nya året med andra ord.

Tack tack!

söndag, januari 03, 2010

BastuKutym


Jag har avverkat ett skönt distanspass i löpning idag. Jag utgick från Valhallabadet och efter löpningen badade jag av några hundra meter i bassängen för att det brukar kännas ganska skönt i benen efteråt. Det var kallt och frostigt ute och jag längtade verkligen efter lite värme efter passet. Det fick bli en bastu som avslut, jag gillar verkligen att basta.

Jag är man, då får man basta med andra män. Kvinnliga läsare kanske inte vet hur män bastar så jag tänkte delge er denna högintressanta information. Det brukar vara ganska trevligt att basta på offentliga inrättningar eftersom det nästan alltid sitter en gammal göteborgare som kan berätta om sina resor på de 7 haven.
Det är inte heller ovanligt att det är en majoritet invandrare som jag antar umgås just i badhusens bastus, likt turkiska hamam-bad. De skrattas högt och osvenskt och brukar smitta av sig. Det brukar med andra ord vara trevligt och framförallt skönt. Men.. jag vill passa på att ändå skriva några av de oskrivna regler som man i en tyst överenskommelse känner till när man öppnar bastudörren och stiger in i dimman.


It´s ok to..
- prata med okända- vara social
-avskärma sig- vara associal
- läsa tidningen
- sucka i välmod då och då
- kolla in övrigas utrustning diskret
- lämna rummet med en storsuck och en lightsvordom

It´s not ok to..
- lämna dörren öppen eller på glänt vid in/ut-transport
- sucka, stöna i 5 sek intervaller
- fisa belåtet
- intaga en ryggliggande spagat
- intressera sig för andras utrustning och ogenerat glo målsökande på denna
- gnugga av gammal hud
- klippa naglar

Och därmed basta!

lördag, januari 02, 2010

Det nya livet


Nu börjar det, träningsåret 2010. Bor du i Göteborg har GP konsument tagit fram prisuppgifter och lite andra guidelinjer för dig som inte har något gymkort. Komplettera med årets trender kanske;)

fredag, januari 01, 2010

Dagen efter

Det började med en försovning. Det slutade med en tid på 44.12. Däremellan upplevdes en del mjölksyra, frustration men också ett fint arrangerat lopp bland glada Göteborgare som valde att springa ut 2009 i en vacker frostbiteten stad. Tiden blev sämre än min andra mil på Göteborgsvarvet för mina senaste lopp så den ger jag inte mycket för. En ganska sen kväll igår gör att det känns som ett marathon att skriva ett inlägg idag så jag besparar er lång resumé av loppet.
Mina förhoppningar om att springa snabbt var inte så stora med tanke på att jag i princip inte sprungit på hela hösten med undantag av 3 pass sedan lucia. Men.. lite snabbare hade det gärna fått gått och när jag tittade på pulsklockan så låg den från 89-97%(!) MP som högst. Inte någon rolig feedback, tung kropp och flåsigt värre.
Jaja, det är bara att kämpa på inför det nya året. Och Anette som också sprnag gjorde en riktigt fin tid- bra sprunget jentan! Även Glenn sprang ett fint lopp- bra kämpat! Jag hoppas på en snabbare tid till Göteborgs seedningslopp i mars. 2010 ska bli ett löpår:) Banne mig.

Efter loppet blev det färd norrut för nyårsfirande på Klädesholmen, ett bra avslut på året:)

Mössa, rejält med kläder behövdes i -8 grader. Start och målgång på Heden.

Firar man nyår på Orust så är hummer lika självklart som champagne är på 12-slaget. Svågern gjorde tillsammans med övrig familj en förstklassig meny med egenplockad trattkantarellsoppa, följt av hummer, surdgesbröd och aioli och till sist äppelkompott med mascarponecreme. Fantastico:)

Första solstrålarna för året 2010 som letar sig över en frusen och tyst skärgårdshorisont