RaceReport Kalmar Sprint Triathlon

Jag tänkte ge en kort rapport från Kalmar igår. Jag är i efterhand nöjd med loppet och jag slutade på en 13:e plats i senior-klassen. Samtalsämnet på plats vattentemperaturen som var mätt 17 ° på varmaste och 14° på kallaste stället. Detta påverkade bansträckningen som fick läggas närmre land. Jag är inte den som brukar bry mig så mycket om temperaturen men igår var det kallt, dessutom ganska skvalpigt p.g.a en ganska ordentlig vind på ca 10 m/s.

Jag fick en ok start på simningen men hittade inte riktigt farten igår, jag kom in som 13:e man på 10.10. Växlingen gick ok, lite strul med ena skon.

Cyklingen gick också ganska bra med undantag för 2 stora blunders då jag missförstod en funktionär som pekade med flaggan mycket märkligt. Jag fick tvärnita, göra en u-sväng och tappade all fart. Senare hamnade jag bakom en buss och fick till sist köra om på fel sida om en refug för att inte stå helt stilla. Tiden slutade precis under 30 min på 29.57, 17:e bästa tid.

Växlingen till löpningen fungerade sedan helt ok. Jag kom snabbt i löpskorna och ut på banan i ett något överilat tempo, 3,40 på första kilometern. Efter ett tag möttes jag av motvinden som drev ned tempot mot 3,55. Jag slutade på 19.11, något över mitt mål på under 19 min. Jag plockade någon placering på löpningen och hade 12:e bästa tid. Totaltid: 1,02,14 Placering :13

Alla resultat finner ni här!

Jag är nöjd:)

Hej Kalmar

Imorgon är det avfärd till Kalmar för att ta sig an sprinten. Det stora händelsen är såklart den riktiga järnmannen på lördagen.

Det kanske blir medverkan nästa år om kroppen är hel och träningen har funkat som den ska. Race-rapport följer. Ambtionenen är att få till lite snabbare transitions och försöka pressa mig under 19 minuter på löpningen. Vi får se hur det ska gå. Let´s do it!

Hejdå Landala

Så var det gjort. Igår körde jag mitt sista pass på Landala. Min anställning löper augusti ut så det kan kanske bli något vik-pass men inget mer schemalagt. Några av min trognaste deltagare var där och trots semesterar, sol och ledighet dök de upp. Tack för det, ni har gjort dessa år till så mycket mer än bara att gå in i salen och riva av ett pass!

När jag kom in i salen snurrade discolampan och på styret låg ett grönt paket med ett kort. Jag blev både glad och lite rörd. Avsändaren var Jessica, SATS Landalas platschef som har varit med längst av alla i den trogna gamla personalen. Paketet innehöll en bok, Löpning, av Thor Gotaas. Det får bli sommarens läsning när ledigheten hägrar. Stort tack till dig Jessica- du är en klippa!

Jag hade satt ihop en klass med musik som jag har kört genom åren och som ligger mig varmt om hjärtat. Det blev en mix av allt från Groove Armada, Nina Simone, Michael Jacksson, Daft Punk, Jamiroquai, FatboySlim mm. Lyssna här!

Klassen avslutades med lite tårtkalas i repa-loungen och det blev lite nostalgiska minnen som kom upp. Det är alltid kul att få lite mer av medlemmarna än bara själva träningen, höra vad som händer utanför gymmets väggar.

Tårta x 2. Rätt fina va? ;)

Jessicas present- perfekt läsning på bryggan i augusti!

F.r. o.m. i september kommer jag vistas på Landala som en vanlig medlem. Måtte jag ha lärt mig att damernas och herrarna omklädningsrum har bytt plats nu;)

Tack för en fantastisk tid på Landala!

Gubbar och gubbar- same but differant

Jag och min träningskompis Robert brukar filosofera en hel del under våra träningspass. Nu är Robert inte i stan och då får man filosofera på egen hand. En gång när Robert och jag var ner inför ett morgonpass såg vi två sköna gubbar längs poolkanten på Valhalla. Vi skojade lite om det, där är vi om 30 år. De var i ganska god form och simmade riktigt bra. Coola gubbar var det.

Idag börjar masters-VM i Göteborg. Min tanke var egentligen att kvala in men jag fick aldrig till någon tävling. Det blev istället triathlon för hela slanten. I samband med VM är Valhalla nu stängt för allmänheten och har i veckan också begränsats till att omklädning, dusch och bastu har begränsats till ett mindre omklädningsrum. Resultat: Hög gubbdensitet.

Badgubbarna är säkert fina trevliga typer egentligen men än dock katastrofala hälsobomber. Det harklas. Det flashas med stora pompösa magar. Det duschas i 10 minuter trots att kön ringlar lång. Det är okynnesfetma byggd på representationskonton. Det är hår i duschsilar. Det skrevas hitan och ditan. Det är så naket att hälften vore nog. Det är kort och gott, alla primitiva och sämsta attribut som går att få i samma paket. Det är gubbar.

Jag har bett till gud att det ska komma in en armé med Anna Skippers som tar dem i örat och gör om dem på en avlägsen plats, långt långt från mig. Lite trimning av näshåren, lite vett och naken etikett. Det är ännu inte hörsammat.

Med detta i åtanke kan jag bara konstatera att jag tänker bli en het gubbe. För det är skillnad på gubbar och gubbar. Jag tänkte med detta i samma anda som man gör i AMF-reklamen där man hälsar på sig själv i framtiden. Vem nedan ska du hälsa på?

Hej, jag heter Magnus! Eller..

Hej, Jag heter Magnus. Välj själv,vilken gubbe ska du bli?

Fantastic Four

Jag har glömt att säga grattis. Till bloggen. Den är 4 år, lite drygt t.o.m. Time flies!

Congrats!

Målbild

Den inofficiella segergesten för en 15:e plats

Pics från Halmstad Triathlon

Mestadel från simningen, fler bilder ska komma enligt hemsidan. Alla bilder är också lånade från Halmstads triathlon sida. Fler bilder finner ni här.

Trångt och förväntansfullt.

Vattnet kokar av triathleter.

Nissan bemästras uppströms.

Henke, stolt TriUnited member!

Kålhuvud!

Det finns blomkål i lite olika former, b.l.a lila. Jag sprang förbi dessa blåa huvuden på konsum och kunde inte motstå att köpa ett. Tillagningen blev enkel men enkla smaker är oftast de bästa.

Koka eller förväll kålen(jag kokade i 2 min). Små eller stora buketter efter tycke och smak. Knaperstek snabbt och varmt i smör, på med ordentligt med flingsalt och pressa över citron. Servera! Bra tilltugg.

Blå mat- inte helt vanligt.

Brödföda

Jag har skurit ned på pasta, vitt mjöl och andra kolhydrater sedan något år tillbaka. Kroppen och framförallt magen mår bättre av det. Bröd var tidigare lite av en last, det fanns nästan inga begränsningar i intaget.

Numera är jag riktigt kräsen när det gäller bröd, det blir mycket sällan s.k. påsbröd. Men.. jag har inte slutat äta bröd, däremot minskat mängden ganska markant. Ändå älskar jag bröd, min mamma bakade alltid eget bröd som barn. Nuförtiden är det en del av vissa måltider, inte merparten av en frukost o.s.v. Jag köper faktiskt nästan bara bröd på lokala konitoriet brogyllen och fryser in och tinar. Jag kan rekommendera deras oliv- och brännvinsbröd, himmelskt goda. Det är alltid dagsfärskt och inte en massa tillsatser i.

Idag var jag för första gången på Da Matteos Panetteria som säljer fint kaffe och just surdegsbröd. Jag köpte ett halvt bröd, ett s.k Lervain, expedierat av en söt och charmig tjej som i sig är värt ett besök. Panetterian är ett väldigt fint litet bageri som kan rekommenderas, Magasingatan vid da Matteo är adressen!

Två ostmackor på surdegsbröd och ett glas standardmjölk- svårslaget i sin enkelhet.

Bing: Last stop; SATS Landala

På onsdag den 28 juli kör jag mitt sista pass på SATS Landala. Det gör jag givetvis med lite blandade känslor, något nytt spännande väntar och jag lämnar något som jag har trivts väldigt bra med. Det är glädje blandat med vemod, bittersweet.

Hursomhelst.. jag sitter nu och sätter ihop lite av ett greatest hits under mina 7 år på Landala. För egen del frambringar det en hel del nostalgi och minnen. Jag har gjort uppåt 100 pass, säkert ännu fler, och det är inte helt lätt att koka ner alla dessa till en enda mix-soppa. Det kommer bli en hel del gammal house och även lite nytt från i sommar.

Passet på onsdag är 90 min. Eller, nej, det är 75 min CykelPuls men sedan får ni som kommer gärna stanna kvar 15 min för lite mingel och kafferep efteråt:) Kl. 18.30 börjar vi.

Välkomna!

Halmstad Triathlon

Jag tänkte ge en kort resume´av tävlingen som gick i helgen. Jag får väl börja med.. jag kom i mål:)

Jag valde att ta tåget till Halmstad och det gick bra på Öresundstågen, gott om plats och lättillgängligt. Väl framme i Halmstad var jag nästan bland de första så jag kunde välja en bra plats för växlingarna. Eftersom simningen endast var 400 m valde jag att inte köra med dräkt, men kanske skulle jag ändå gjort det för att få rutin med dräkten.

Starten gick vid foten av Halmstads nybyggda och tjusiga bibliotek vid strandkanten av Nissan. Det var manuell tidtagning och stranden för starten var i smalaste laget. Det blev djupt i vattnet ganska direkt så de tätt packade leden hamnade i vattnet efter 2 kliv. Jag fick en dålig start och blev snudd på översimmad av rent galna människor som fäktade som icke simkunniga kattungar i panik. Det kändes som man var en metmask i laxolding första halvminuten. Jag behöll lugnet och tog det försiktigt för att undvika ett bröstsimsbentag i huvudet och magen.

Första bojen låg 25 m ut och där blev det en 90° sväng uppströms mot växlingsområdet. Den tvära svängen blev som flaskhals och det var trångt värre första 25 metrarna. Väl ute på rakan hittade jag takten men strömmen kändes och sträckan var nog egentligen 500 m om man räknar strömmens styrka i meter.

Jag kan passa på att tipsa om att det var en klart dålig uppladdning att ha sett Ett Med Naturen dagen innan med ett helt program om råttor och vilka duktiga simmare de är och hur de snabbt ökar i antal i stadsmiljöer. Men jag klarade mig från att stöta på någon;-)

Växlingen till cykel var katastrofal, jag skulle få på löpvästen eftersom min nya tri-suit-top inte har kommit ännu och jag strulade med blixlåset. Det slutade med att jag struntade i pulsbandet och västen fladdrade öppet hela cyklingen. Jag borde kunna kapa 45s-1 minut här.

Cyklingen, 20 km, körde jag på riktigt tungt, snittade ca 37km/h och plockade en hel del placeringar. Trots att man inte får drafta( ligga på rulle) så låg merparten i klungor.

Växlingen till löpningen gick bättre och jag körde lite lugnare sista 2 km för att få benen att piggna till. Min kompis Robert som såg loppet från sidan hejade på och löpningen kändes bra. Jag tog mig runt de 5 km på 19,09.

Jag slutade på 15 plats i min egen klass och som 21:a man i totalen. Detta får jag vara nöjd med och jag kan nog kapa en hel del tid bara genom att växla snabbare och köra lite smartare. Sen kan ju formen alltid bli bättre:)

Jag fick med mig ett pris hem- not bad:)

Snabb så in i Norden

Innan morgonens öppetvattenpass i Delsjön imorse delgavs jag nyheten att duktiga triathleten Lisa Nordén vann en världscuptävling i Hamburg igår(DN). Hon ligger sammanlagt på 6:e plats i cupen och verkar vara på g. Nästa cuptävling går i London. Heja Lisa!

Cliffhanger

Jag vill passa på att tacka alla som var med på klassen på Sisjön idag- sjukt peppat gäng och fullt ös i salen. Fantastiskt kört! Här kan ni läsa mer om passet ( lyssna här) och tanken bakom det.

Igår slutade Sopranos med en cliffhanger som har retat nyfikenheten hela dagen. Ikväll får man förhoppnings svar på frågan. Äntligen.

I väntan på avsnittet kan man alltid lyssna på Adrian Lux olagligt grymma låt Teenage Crime.

Bra jobbat Gymnasister! Trevlig helg:)

Bruten men inte knäckt

Det är dags att avge en liten rapport från loppet i söndags. Det blev inte som jag hade tänkt mig, jag kom nämligen inte hela vägen fram i mål. Känslan efteråt är naturligtvis inte tillfredställande. Jag har aldrig brutit ett lopp någonsin. Ibland måste man dock försöka agera förnuftigt vilket jag då nu i efterhand måste intala att jag gjorde. Men förnuftighet är ingen vinnande eller rusig känsla, då är det bättre att ha ont och vara nöjd med insatsen.

Det var löpningen som ställde till problem och den värk jag kände efter Göteborgsvarvet och har kämpat emot hela försommaren kom som ett getingsting i foten efter bara en kilometer. Hade vädret varit lite svalare än de 33°C som gassade hade jag kanske släpat mig runt de sista 15 km men också spolierat resten av sommarens tävlingar. Jag valde istället att gå av banan och bryta loppet.

Allt började bra. Jag sov gott, åt en stabil frukost och stämningen mellan mig, min bror och två kompisar som bodde hos var verkligen peppande och god. Efter energidrinksblandning på morgonkvisten tog vi bilen mot Sövde. Vi hämtade ut nummerlappar och fick beskedet att vattentemperaturen var 24°C. Det innebar att simningen fick ske utan våtdräkt, till vissas förtret då man som sämre tekniskt simmare har nytta av flytkraften i dräkten. Jag och min bror tyckte dock snarare att det var bra eftersom det gynnade oss som har simmat i vår ungdom.

The Vitargo Lab

Alex, Calle och Johan

Start och växlingsområdet en halvtimma innan start

Jag höll mig ganska långt fram vid starten. När starten gick sprang sig drygt 180 personer rakt ned i den dyiga botten genom vattnet tills det nådde midjan. Sedan kastade man sig ned i vattnet och vattenytan kokade av lila badmössor, vitt skummigt vatten och lemmar kors och tvärs. Sikten var i princip obefintlig. Kursen var satt, motorn var på, kör! 1930 m skulle betas av. Jag fick en ganska bra start och tog rygg på ett gäng som låg före. Tempot var optimistiskt högt första 400m och allteftersom började jag plocka placeringar då de förivrade började krokna.

Simningen kändes bra från start, härligt flyt, pigga armar och axlar. 3 bojar skulle rundas, sen skulle man upp på stranden igen, springa 15-20 m för att senare springa ned igen och göra om varvet igen. Andra varvet kändes riktigt bra, ingen syra eller trötthet. Min tanke var att hålla 1,30/100m-tempo men farten blev högre. Jag kom in som 3:e man på 26.12, ett snitt på 1,23+. Min bror växlade som första man på 22.42 men tog sista bojen på fel sida och fick tidstillägg på 30 sek.

Uppe och vänder på stranden. Precis här inser jag att jag har tryckt på fel knapp på multisport-programmet och klockan blinkar 0.00.00. Jippie.

Växlingen mellan simning och cykel gjordes i lugn och ro. Jag satte på pulsband och skor systematiskt utan stress. Det var trots allt nästan bara jag och någon till i växlingsområdet.

Cyklingen på 90 km gjordes på en 30 km bana. Vägen ut till vändpunkten var riktigt kuperad och nu började värmen kännas på allvar. Vägen tillbaka gick snabbare och det fläktade välbehövligt. Jag drack ofta och bytte flaska vid varje varvning. Första varvet gick snabbt. Andra varvet var lite segare, motvinden hade tilltagit något och benen började stumna något. Jag fick lite krampkänning i höften och fortsatte dricka ordentligt.

Det sista varvet ut var det tyngsta. Det blåste ännu mer och backarna kändes brantare. Nu började duktiga cyklister med dischjul susa om mig, i uppförsbackarna. Jag försökte hålla mig lugn och spara mig till löpningen.

Ut från växlingsområdet och rakt in i solen.

När jag kom in i växlingsområdet var jag lite orolig för foten. Jag hade haft en liten smärta sedan 2 dagar innan men hoppades det skulle gå ändå. Jag ställde cykeln och bytte skor. Första stegen i löparskorna kände jag direkt att detta skulle bli tufft. Dock fanns inte en tanke på att bryta, inte efter tre och en halv timmes jobb. Jag struntade i vätskebältet som jag slängde av efter 100 m, det belastade vikten och foten.

Det var olidigt varmt. Det funkade bättre i skogspartierna men ute på asfalten var det en pina. Smärtan i foten började bulta mer för varje steg jag tog och efter 4 kilometern fick jag sänka tempot. Inget hjälpte. Tankarna började bråka. -Fortsätt. Det är bara tre varv kvar. Sluta. Du förstör foten. Frustration. Vad ska jag göra?

Den 5:e kilometern var haltande, bokstavligt talat. När jag kom in i växlingsområdet tog jag beslutet. Jag gick av. Fan.

Kanske satte de 9 milen cykling så pass hårt tryck på foten att den inte var på topp från start. Nu blir det i alla fall ett röntgenbesök senare i sommar. Jag vill vara frisk och längtar efter långa sköna löppass igen.

Jag glömde visst ta av cykelhandskarna.

I efterhand känns det självklart lite surt och bittert att ha brutit loppet. Med facit i hand var det ändå det bästa beslutet. Nu blir det kompensationslopp istället, en sprint i Halmstad till helgen. Då får fasiken foten hålla oavsett vett och smarta beslut.

PreRaceStatus Sövde Triathlon

Jag tänkte avge en kort rapport från Skåne såhär dagen innan morgondagens halva ironman. Det som är det ständiga samtalsämnet är naturligtvis värmen, 32°C(!). Det kommer bli hårda bud imorgon.

Alex, Johan och jag; Magnus.

Jag tävlar tillsammans med ett större kompisgäng och vi har en liten inofficiell klubb som heter TriUnitied. Sammanlagt är vi ca 10 stycken som är med på just denna tävlingen och idag har vi mötts upp under dagen för pepp och lite uppsnack. Vi har även varit ute och rekat cykelslingan som visade sig vara riktigt kuperad. Asfalten var inte den bästa och måtte man klara sig från punkteringar. Nu är det snart läggdags för tidig avfärd imorgon. Det är inte att man har lite fjärilar i magen. Vi har laddat upp med energidryck, bars, geler och vatten i mängder. Cross your fingers- nu kör vi!

Innan avfärd gjorde vi ett stopp på Roslins Cykel i Ystad- en enorm butik med allt från vanliga cyklar till fina värstingar från Scott, Specialized och Trek.

The Heat is on. Verkligen!

Alex, Johan och Calle vid vändmärket. Solen gassar.

4 cyklar kräver en viss logistikfiness..

.. och en stor volvo:)

Det är aldrig för sent

Nu är det fastslaget.. tjejer som tränar blir mer skärpta som äldre ( länk GP)!

theConvention

Nu ligger programmet för Göteborgs nya konvent, theConvention, ute. Det är en ganska lång och spännande lista med instruktörer och föreläsare som kommer lysa upp som inspiration i höstmörkret. Min egen klass har jag valt att kalla InLoop och ligger som första cykelklass för dagen. Konventet tar plats på Gymnasium Sisjön, Göteborg.. Skynda dig att boka!

Knock knock..

Snart öppnas dörren.. knock knock.. who´s there?

Brickpass

Idag har det blivit mycket träning. Vädret har varit perfekt. Först 3000 m simning i öppet vatten, sen ett tufft brickpass med crosslöp direkt efter cyklingen.

Cykelpasset kördes med 6 stycken 2-minutersintervaller med 2 minuters vila. Syran bet sig fast men Robert och jag överlistade den i par-tempo á 30s var. Det var en underbar känsla, ett bra peppande sätt att orka genom hela intervallen. Farten var dessutom riktigt adrenalinkittlande på ganska trånga Säröleden och snittet hamnade på 40+km/h några gånger. Den sista intervallen körde vi i backe.

Cykel-intervaller

Efter cykelpasset blev det ett snabbt ombyte och vi sprang en kort uppvärmning från Vasa till Slottis. Tanken var att mäta ut och springa en runda vi kör ibland. Robert utmanade mig. - Vi kör på 4,00´tempo. Ok, vi kan väl försöka, tänkte jag. Vi hade trots allt kört ett ganska maffigt intervallpass på cykeln innan och benen var ganska stolpiga.

Men idag var formen på topp och vi lyckades ta oss runt på i 3,45´tempo. Det var rejält krävande, pulsen drog upp mot 190 bpm som högst men när väl rundan var klar så var det mentala välbefinnandet svårslaget. -We did it Robster- well done!

Mina löptider. Nöjd!

Tuffa träningsdagar kräver en ordentlig återhämtande middag och vad det blev ses nedan.. en portion som hette duga!

Entrecote med kaprissmör, gremolata och lite sallad vad som fanns i la freeza.

Nu, Godnatt!

Helga träningsdagen

Helga vilodagen heter det enligt Lutheranerna och detta görs på söndagen. Igår hade jag en liten halskänning så lördagen blev min vilodag. Värmen som jag annars älskar kändes inte helt bekväm och jag hade svårt att urskilja om jag hade feber eller om värmen från solen gjorde mig småfrossig. Jag höll mig inne nästan hela dagen och städade och kollade på uppsnack av fotbollen. Senare på eftermiddagen tog jag en tur på cykeln för att uträtta ett ärende. Tramptagen var tunga och jag fick syra trots jag inte hade någon puls. Robert ringde och frågade om jag var sugen på ett tidigt simpass i Delsjön på söndagen. Jag fick ge ett brasklappsvar för formsvackan.

Väl hemma igen landande jag i soffan och låg lite halvsvettig i ett par badshorts bäljadandes i mig vatten, säkert 2-3 liter. Jag somnade tidigt, efter en jobbig kamp från soffan till sängen. Ibland kan en sträcka på 4 meter kännas längre än en halvmara. Vid 23-snåret sov jag som en stock.

Jag vaknade kl 07, strax innan alarmet satte igång testade att svälja för att känna halskänslan. Ingen smärta. Underbart. Det blev ett pass med andra ord. 07.45 stod jag på torget inbäddad i ett absolut stadslugn inväntandes chaufför Robert.

Det är något visst med morgonpass, nästan något andaktligt, både för kropp och själ. Naturen är alldeles lugn och tyst, sover, liksom resten av Göteborg. Delsjöns parkering var tom som sånär på ett par skator som festade på papperskorgarna från gårdagens förmodade lördagsgrillorgie när vi kom fram några minuter senare.

Simningen flöt fantastiskt fint, helt syrafri och vattentempen var perfekt. Jag hade väs. Vi gjorde 2 stopp, första efter 1500 m och andra efter ytterligare 900 m. Vid första stoppet duggade det, vid andra hade det upphört igen och några solstrimmor bröt genom molntäcket. - Gud finns, tänkte jag innan jag dök under vattenytan igen. Han är dessutom morgonpigg.

Jag simmade med min garminklocka men mest för skoj skull. Klockan skickar signal var 5 sek och eftersom armen ibland är längst fram i crawltaget ibland längst bak så stämmer inte sträckningen i vatten. Dessutom har GPS:en lite svårt att få kontakt under vattnet. Men, man får i alla fall en linje där man har simmat, om något hackig och zickzackig.

3000 m i Delsjön. Kilometermarkeingarna stämmer dock inte.

Frukost värdig en söndagstriathlet. Fransk omelett, gurk-, - avocado, och äpplepytt smaksatt med dill, citron, och senapsvinegrett. Ugnsgrillat sidfläsk och jordgubbar i mjölk samt färskpressad juice och mörkrostat kaffe. Släng dig i en gammal sjö, Ernst Kirchstieger;)

Dagens söndag blir istället för vilodag träningsdag. I eftermiddag väntar brickpass, ett cykelpass följt av löpning för att få med den s.k. övergången som är så viktig i triathlon.

Helga din träningsdag. Amen.

Dagens pass, test från Garmin Connect!

Delsjösimning by spinspirit at Garmin Connect

RocketFuel

Hårda pass kräver lite turbo-energi ibland. This is high-octane fuel!

Två digesive-kex. Ett lager green-choice peanutbutter och ett lager gren choice hazelnut spread. Toppa med banan. Ladda iPoden med detta.. (spotify-länk)Träna. Som en tok! 57 km/h here I come.

GymNytt Gbg

Den sensate tiden har det hänt lite på gymfronten i Göteborg:

* Worldclass Masthugget har numera lämnat kedjan och kvar finns bara Worldclass City i Göteborg. Nya namnet på masthugget är numera Masthugget Fitness Center. Kommer Worldclass helt att överge Göteborg är frågan?

* SATS stänger sista juli SATS Backaplan. Inga nya center har annonserats.

* Sportlife gasar på och öppnar nytt på flera ställen, bl.a. på Vasagatan mitt i Göteborg. Eftersom jag bor i närheten så är det intressant att veta vilket nummer men detta avslöjas inte på hemsidan. Någon läsande sportlifeare som kanske vet?

Oj.

Triathlon Väst goes FaceLift

Västsvenska triathlonföreningen Triathlon Väst har inte en dag för tidigt uppgraderat sin hemsida. Äntligen!

Lance blir triathlet

Triathlon är lite av en doldisport. Det är dock den snabbast växande sporten i Storbritanien och utövarna blir fler och fler även i Sverige. En anledning till att triathlon inte riktigt har slagit i genom medialt är att det har saknats en stark stjärna som har lyst upp sporten. Nu är det nog snart ändring på det! Enligt siten Triathlon Competitor kommer Lance Armstrong nämligen efter sitt sista stundande Tour de France ( startar på lördag:) fortsätta sin karriär som triathlet, redan 2011. En sak är säker, han kan cykla!

Get used to it. Lance är snart triathlet.

8 dagar

Det är 8 dagar kvar till min debut på distansen halv ironman, HIM. Tävlingen äger rum nära mitt föräldrahem, i Sövde några mil väster om Ystad. En halv ironman innebär:

1900 m simning ( i öppet vatten, Sövdesjön)

90 km cykel ( 3 varvsbana a 30 km)

21 km löpning ( 5 km slinga, 4 varv)

Jag vet hur trött jag brukar vara efter en halvmara så detta kommer bli lite av en prövning. Det framkallar lite fjärilar i magen nu när jag tänker på det, spännande och inspirerande. Jag har tränat på ganska bra med undantag för löpningen som jag har sparat på för att inte riva upp skadan igen.

Jag har svårt att uppskatta en tid eftersom jag aldrig har provat distansen men siktar någonstans mellan 5h till 5,40h lite beroende på vind- och väder förhållande.

Igår införskaffade jag en dräkt på Stadium XXL i Sisjön. Denna butiken är för övrigt helt fantastisk, de säljer allt från bra racrar till rena sportmodekläder. Utbudet är verkligen ordentligt. Det blev i alla fall en Sailfish Vibrant som efter provning hemma satt som ett skinn.

Imorse blev det premiär i Delsjön och tillsammans med min träningskompis Robert bröt vi vattenytan på en stilla och vacker Delsjö kl 07.00. Vi tuffade sedan runt öarna i fin 1,30 fart( per 100m). Vattentemperaturen var perfekt, lugnt vatten och sol. Den största utmaningen är att hålla koll på linjen och kursen i vattnet, att kunna orientera sig när man inte har en rak bana som stöd. Det var i alla fall en underbar start på dagen och 2860 m senare drack vi en kopp kaffe serverad på motorhuven. Livskvalitet!

Nya dräkten Sailfish Vibrant på tork, utochin. Väldigt fin passform, lätt att få på och turbo att dra av. Det bådar gott för snabb transission.

Den hygglige säljaren på Stadium XXL bjussade på ett par snabbkopplingar till skorna. Nu slipper jag knyta skorna efter cyklingen. Små detaljer men viktiga när man ska kapa tid, åtminstone mentalt.