Funktionell Funk

En av anledningarna till att jag halkade in som cykel/spinninginstruktör är mitt intresse för musik. Jag spelade trombon i olika funk- jazz- och soulband när jag var yngre och saknar verkligen detta inslaget i mitt liv idag. Men.. jag har min lur kvar och kommer aldrig att sälja den. Någon dag ska detta intresse tas upp. Flera av mina gamla musikkompisar fortsatte på musikbanan och har lyckats bra som heltidsmusiker idag. Johan som spelat congas på klasserna är en av dem.

Jag är verkligen en sucker för musik med rötter i jazz och funk som blandas upp med andra influenser som soul, electro, house, hiphop, pop och lite softare ambienta genres. När jag flyttade från skåne mellanlandade jag ett år i London och blev såld på alla bra klubbar med musik. London är kanske världens hetaste klubbstad, speciellt undergroundmässigt.

Jag saknade jag musiken så mycket när jag flyttade till Göteborg att jag började dj:a. Jag spelade allt från nothern soul från 60-talet till techhouse utgivna i ett 100-tal ex på s.k. whitelabels. Det blev även ett samlarintresse och jag har några hyllmeter vinyl och cd-skivor på vinden.

Jag köpte, och köper, fortarande ganska anseliga mängder musik, det finns så mycket bra så man blir tokig när man tänker tanken.

Det började som 10-åring med mina första vinylare, Thriller med Michael Jackson och en samlingsskiva där Depeche Mode´s I Just Can´t Get Enough satte sig i märgen direkt. När jag var tonåring snöade jag in på stilen acid-jazz( som numera kallas nu-jazz) och köpte varenda cd jag kom över. Jag köpte import-skivor som man tålmodigt fick vänta på innan de kom och hängde timmar i olika skivaffärer. Jag saknar den företeelsen, numera är det spotify, webshopppar och iTunes men det är inte riktigt samma sak. Bra ändå, såklart, men inte samma grej.

Det är kul att backa tillbaka och lyssna på sin gamla album, det andas nostalgi och minnen dimmas fram. Här är ett band som jag formligen toklyssnade på när jag var 18-20 år, ett belgiskt band som heter Wizards of Ooze som verkligen inte är känt för den stora massan. Jag tycker fortfarande det svänger något kopiöst och fan av gamla legendariska rhodespianon, hammondorglar, moogsyntar och funkiga clavinet med wawapedaler som jag var/är, så fick man allt i ett paket. Lyssna på Fuzzball. Trevlig söndag!