torsdag, oktober 08, 2009

Resa sig på nio och en halv


Igår var jag nere för räkning, på knock, av tekniken.

Det började bra. Full klass, andra dagen i sträck. Men, sen började det. Strul-uppercut rakt på snoken.

1o.Inga handdukar. Ut och hämta i repan. Varför missad prepp av salen? Igen. Släpp tanken nu. Kör klassen. Fokusera. 9. Vi rullar igång. Knarrljud på en cykel som hörs fram till mig. Skärp dig nu knarrcykeln- lev hela klassen! Ingen backup-hoj över. 7. 10 min in i klassen. Första intervallen av fem ska starta om 0,1 sek. Superladdad klass, redo att slå på full gas från första beatet. Nu kör vi! Pulssystemet dör. Alla mätare nollas. What? Snabb felsökning i huvudet. Tänk tänk. 6. Reboota datorn! 5. Dra ut sladden. 4. Fel sladd dras ut. Hjärnsläpp instruktörsskrälle. Stereon dör. Zlatan också. Mitt yttre jag spelar lugn. Mitt inre jag avverkar fler F-words i sekunden än vad Gordon Ramsay gör på ett år. 3. I med sladden igen. Stereon lyser. Allt ser ut att funka. Men.. inget ljud. Felsök. Tänk tänk tänk. F-words^20. Gör om samma sak igen. Gör om gör rätt. Så sa man i lumpen. En snabb tanke på ett sjukt jobbigt befäl. Inte riktigt läge för det nu. Vad håller jag på med? FOKUSERA. INSTRUERA. Tiden går. En minut känns som en timme. Ska jag behöva ställa in, mitt i klassen? Nej. Fight it. Win. 2. Ut med sladden igen. Stereon lyser igen. 1. Be en en arg teknikbön. Lyssna gud. Kom igen nu stereo. Ljud- snälla! Ljud? Ljud!! Yes! Stereon sjunger igen.


I´m back i klassen igen. Ståendes, lite vinglig, men tillbaka. Klassen rullar på. Tack till dig som lyssnade på bönen. Bra cyklat deltagare- som vanligt.

4 kommentarer:

Unknown sa...

tyckte du löste det bra :)

Magnus sa...

Tack Karin! Det kändes som man satt som pilot i cockpit och så slutar båda motorerna att funka- panelen blinkar rött. -"We´re going for the Hudson".. lite så:)
Ibland skulle man vilja besitta tankeläsningsegenskapen servitrisen i True Blood har och veta vad 17 ni tänkte. Eller inte:)

Mikael sa...

Funderade på om man skulle assistera men det svarta "tornet" med elektronik såg lite avskräckande ut även för en IT-konsult som mig :-) Du löste det dock galant tillslut!

Magnus sa...

Haha.. det svarta tornet skrämde även mig just då:) Tack iaf- det löste ju sig till sist till trots!
Kul att ni båda, Karin och Mikael, har hittat bloggen!

Vi ses nästa vecka hoppas jag!